Hur jag än vände och vred på mig tycktes jag inte hitta något bekvämt sätt att ligga på i natt. I huvudet rörde sig miljoner tankar som jag inte hunnit bearbeta under dagen. Låg länge och försökte somna men fick tillslut ge mig och tända lampan. Boken var utläst så jag gick och hämtade Stieg Larssons andra bok, den verkar bra.

Tittade på klockan och såg att den närmade sig 02.00... Kände en ångest för att jag inte kunde sova, men somnade inte för det. Tittade på mobilen som låg brevid mig och funderade på om jag skulle ringa någon, men lät bli... bara för att jag inte kunde sova skulle inte någon annan behöva vara vaken. Tittade på lampan och släkte ljuset...

sova?

Vardagsliv 2 kommentarer

Hur jag än vände och vred på mig tycktes jag inte hitta något bekvämt sätt att ligga på i natt. I huvudet rörde sig miljoner tankar som jag inte hunnit bearbeta under dagen. Låg länge och försökte somna men fick tillslut ge mig och tända lampan. Boken var utläst så jag gick och hämtade Stieg Larssons andra bok, den verkar bra.

Tittade på klockan och såg att den närmade sig 02.00... Kände en ångest för att jag inte kunde sova, men somnade inte för det. Tittade på mobilen som låg brevid mig och funderade på om jag skulle ringa någon, men lät bli... bara för att jag inte kunde sova skulle inte någon annan behöva vara vaken. Tittade på lampan och släkte ljuset...

60137-128(1 av 5 möjliga. Har knappt några kommentarer förutom att den här boken lämnade mig totalt oberörd. Stundvis fick jag plåga mig igenom sidorna. Men eftersom det är emot mina principer att lägga undan en bok innan man är färdig méd den läste jag klart den.)

Det börjar inte bra. Minerva tror att Cal slagit vad om att han ska få henne i säng, och det gör henne rasande. Det vadet ska han minsann förlora! Men Minerva och Cal är menade för varandra; ödet har fört dem samman. Tyvärr vägrar det argsinta kärleksparet att inse det. Det krävs många vadslagningar, himmelskt god mat och goda vänners ingripande innan de förstår att de har mött den stora kärleken.

Ska vi slå vad? är en roman för alla med kärlekslängtan, dåligt samvete och vanor vi helst inte vill kännas vid.

Ska vi slå vad?

Böcker Kommentera
60137-128(1 av 5 möjliga. Har knappt några kommentarer förutom att den här boken lämnade mig totalt oberörd. Stundvis fick jag plåga mig igenom sidorna. Men eftersom det är emot mina principer att lägga undan en bok innan man är färdig méd den läste jag klart den.)

Det börjar inte bra. Minerva tror att Cal slagit vad om att han ska få henne i säng, och det gör henne rasande. Det vadet ska han minsann förlora! Men Minerva och Cal är menade för varandra; ödet har fört dem samman. Tyvärr vägrar det argsinta kärleksparet att inse det. Det krävs många vadslagningar, himmelskt god mat och goda vänners ingripande innan de förstår att de har mött den stora kärleken.

Ska vi slå vad? är en roman för alla med kärlekslängtan, dåligt samvete och vanor vi helst inte vill kännas vid.
Trots ett dis som tycks ligga över hela Lerum är luften näst intill ljummen. Jackor åker av och det finns inte så mycket att säga mer än att de skall hängas upp på staketet. Har suttit på en gunga och gungat i evigheter... inte undra på att jag känner mig lätt spyfärdig. Hur kommer det sig att man kunde gunga så länge när man var mindre? Eller handlar det om en vanesak? Hur ofta gungar jag nu för tiden? Inte alls så ofta...

Har haft trista tankar den sista tiden... och det är så otroligt jobbigt!! Försöker verkligen att vara glad och tänka positivt, men ibland går det inte hur mycket man än vill. Det jobbiga är att man blir så trött av att vara ledesen. Och jag är verkligen trött på att vara trött.

Med ett jobb som jag har går det inte an att mitt under sin arbetsdag ta sin en liten tupplur, utan under min arbetsdag gäller det att hålla mungiporna uppe och vara glad och trevlig. Skit jobbigt att arbetsdagarna är så långa...

.. och jobbigt att klaga på allt och inget. En smörgås kanske är vad jag behöver såg jag blir pigg och glad igen?!?

Jag är verkligen trött på att vara trött.

Vardagsliv Kommentera
Trots ett dis som tycks ligga över hela Lerum är luften näst intill ljummen. Jackor åker av och det finns inte så mycket att säga mer än att de skall hängas upp på staketet. Har suttit på en gunga och gungat i evigheter... inte undra på att jag känner mig lätt spyfärdig. Hur kommer det sig att man kunde gunga så länge när man var mindre? Eller handlar det om en vanesak? Hur ofta gungar jag nu för tiden? Inte alls så ofta...

Har haft trista tankar den sista tiden... och det är så otroligt jobbigt!! Försöker verkligen att vara glad och tänka positivt, men ibland går det inte hur mycket man än vill. Det jobbiga är att man blir så trött av att vara ledesen. Och jag är verkligen trött på att vara trött.

Med ett jobb som jag har går det inte an att mitt under sin arbetsdag ta sin en liten tupplur, utan under min arbetsdag gäller det att hålla mungiporna uppe och vara glad och trevlig. Skit jobbigt att arbetsdagarna är så långa...

.. och jobbigt att klaga på allt och inget. En smörgås kanske är vad jag behöver såg jag blir pigg och glad igen?!?