Stilla morgon



Det är så stilla, så otroligt stilla. Värmen som infinner sig redan tidigt på morgonen är hettande men ändå välkommen. Jag öppnar upp dörren till den lilla stuga vi sovit i inatt. Lite öm i kroppen efter att ha försökt sova bredvid en Labolina som verkligen brett ut sig och mest legat i mitten i sängen. De andra sover fortfarande och det är alldeles vindstilla och havet rör sig knappt.


I den lummiga trädgården hänger badkläderna ifrån igår på tork och grillen  på bergshällen påminner om en fantastisk middag och kväll. Vi har det fint här, hos Johans familj och deras land och denna sommaren... Ja den är svår att sätta ord på så magisk som just den här är. 



Tillsammanstid, ja då går det inte att ha det annat än bra.




På plats



Efter morgonen gymnastik på badholmen och lite funderande över om vi skulle komma hit eller inte är vi på plats. På Johans land med en hoppande glad Labolina som kollar in miljön och hummar och skrattandes ber oss komma och titta på diverse olika saker.


Och den ursöta hunden Fia, som passas över dagen, blev snabbt en ny kompis.


438 Dagar

Den här boken skulle inte ha funnits om inte allt gått snett. 
Natten till den 28 juni 2011 satte vi allt på spel när vi i skydd av mörkret korsade gränsen mellan Somalia och Etiopien. Vi ville undersöka hur den hänsynslösa jakten på olja drabbade befolkningen i den stängda och konfliktfyllda Ogadenregionen. Vi ville nå bortom flyktingberättelserna och larmrapporterna, och med våra egna ögon ta reda på sanningen.
Fem dygn senare låg vi skjutna och blodiga i öknen.
Men när det ursprungliga reportaget dog, tog en annan historia sin början. En berättelse om rättslöshet, propaganda och storpolitik. 
Efter en Kafkaartad rättegång dömdes vi till elva års fängelse för terroristbrott. Och vi var långt ifrån ensamma. I fängelset satt journalister och politiker som dömts på löpande band för att det inte gått i diktaturens ledband. Vår skildring av olja förvandlades till en historia om bläck.
Vardagen blev en kamp för överlevnad i det ökända Kalityfängelset. På ett cementgolv bakom korrugerad plåt - i en värld av dödliga sjukdomar, misshandel och förtryck - skapade vi en vardag med hjälp av stenhårda rutiner. Fråntagna våra skosnören och vår yttrandefrihet försökte vi bevara det mest värdefulla man har: friheten att själv bestämma vem man är.
Här är vår berättelse om 438 dagars helvete.«
Johan Persson & Martin Schibbye



Semester


Väskor som knappt hinner innanför dörren hemma innan de ska ut igen tar plats ute på öarna.

Semester, just den här sortens oplanerade lugna men ändå händelserika är det absolut bästa jag vet. De fyller hela min själ och gör mig lätt rusig av lyckoendorfiner. Jag måste titta i kalendern för att påminna mig om dag och tid.

Dagar som dessa ska jag plocka fram ur min minnesbank när kölden biter i mig och mörkret tränger sig på. 
Dagar då solens strålar aldrig tycks sluta värma, när bohusklipporna är varma långt in på kvällen och havet glittrar en så fantastisk blå färg.



Chiapudding

Nyheter som både är goda och nyttiga, japp det gillar jag! Mättande som bara den är den här också.

Ingredienser:
1 dl naturell yoghurt eller så tar du kvarg/kesella
1 msk chiafrön
Nån tesked "Bara bär - hallon"

Gör såhär:
Blanda allt och låt stå över natten, dålig planering? Låt stå nån timma😉

RSS 2.0