Morgonstund


Vaknar sakta upp. Solen har varit vaken länge och vinden jobbar friskt. Hör vågorna rulla in mot och under bryggan. Drar sovsäcken runt mig och tittar ut på de skummande vågorna. Havet har en maffig blå färg idag. Tobias har åkt iväg för att fixa någon viktig grej. Minns inte om han svarade vad det viktiga var… var så trött när han stack. Min Labolina ligger fortfarande alla stilla och hennes tunga andetag är nästan ljudlösa ändå hör jag henne tydligt. Hennes hår är uppsatt med siden för att bevara det på bästa sätt. Det har hon lärt och försöker även lära mig men mitt hår ligger fortsatt trassligt på kudden. En annan dag…

 

Har sovit gott inatt och kroppen känns mindre öm än gårdagen. Knappt frusit någonting och känner mig tillfreds. Tänk! Jag är 40 år och ett gäng dagar och det är först nu jag njuter av den här stunden på dagen. Att morgonen kan vara så ljuvlig! Det hade jag bara fnyst åt förr men nu är detta min absolut bästa stund. Morgonen är som en lång fredag - då man har allt det fina och härliga framför sig. 

 

Just där och då - när kroppen sakta vaknar och tankarna får vandra fritt utan någon logik eller planering - då njuter jag. Ingen tid att passa eller måsten att göra, allt sånt kommer senare och det gör det ju alltid… men just där njuter jag av vara Johanna och jag är så jäkla glad över att jag är där idag. Och tänk så lyxigt - alla dagar startar ju med morgon så varje dag väljer jag att ge mig den här stunden. Jag både skallar den, carpe diemar den och omfamnar den - min morgonstund.

Vardagsliv | | Kommentera |
Upp