Miss och Vårtecken
Får ett sms när jag är påväg hem ifrån mataffären om att ingen är hemma när Labolina kommer hem. Stress och dåligt samvete över missad kommunikation, ibland är pusslet lite svårare att klara upp. Inte för att Labolina blev lämnad ensam ute på gatan, men ändå... Det löste sig - tur med hjälpsama människor som snabbt hittar lösningar när ingen av föräldrarna går att nå.
Tillsammans hemma ville Labolina laga sushi igen men det kan vi inte göra varje dag. Vi lagade sushipasta istället med lax, inte alls lika gott tyckte hon men mumsigt tyckte vi vuxna.
+ för härliga vårvärmande solstrålar
- för en kommande förkylning?
