Tänk, att starta dagen såhär


En av de bryggor som efter stormen Egon inte är trasiga eller fortfarande vattendränkta.

Att gå på morgonpromenad alltså, så himla härligt! Idag gjorde vi just detta på jobbet och jag njöt verkligen. Njöt av varje sekund trots att vinden ven och gjorde mina ben knottriga. Njöt av att känna vinden mot anisktet, andas in den salta luften och se hur havet mäktigt rörde sig in mot land. Ja, morgonpromenad det borde jag kanske göra oftare...

Och sen, jag sen blev det bad och simning, så mycket som jag badat hittills i år var det länge sedan jag gjorde. För många år sen var badhuset mitt andra hem. Simträning flera gånger i veckan och bland även tävlingar... Ett helt annat liv. Men, ja det känns roligt att vara tillbaka i bassängen om så bara för en liten stund.

Att ha haft den bästa måndagen på länge

Let it go, let it go, cant hold it back anymore - Labolina sjunger ledmotivet ifrån filmen Frost iklädd sin vackra Elsaklänning.

Vi, Labolina och jag, har haft den bästa mycket kreativa måndagen på länge. Det är fint det där, att ha en ledig dag i veckan, bara hon och jag. Avslutade med att återigen testa på barndansen... 

Att inte klara av att stå emot...


0.90kr/kg för lösgodis på Konsum... Galet inte sant?!?

Vi är väl fler som efter jul och nyår känner att socker är det sista vi behöver? Som liksom tröttnat på allt vad godis heter, ja om nu det är möjligt...

Idag åkte jag och Labolina till Konsum för att hämta ut en ny inspirerande kokbok med hälsosamma recept och tips på en "bättre" livsstil. Labolina stannar till vid godiset.
- Kom, säger jag. Vi ska inget ha där.
- Men, jag ska bara titta lite tänkte jag. Hon brukar säga så...tänkte jag.
- Ingen ide, vi ska inget ha, säger jag bestämt och tar det sista vi ska ha innan jag också går till godiset för att hämta min dotter som tycks ha fastnat. 

Det hänger stora lappar på godislådorna, 0.90kr/kg Max 3kg per kund... Läser på lapparna flera gånger men tror inte att jag läser rätt... Alltså, så billigt kan det väl ändå inte vara? Hör mig själv säga till Labolina att ok, vi väl kan ta lite godis då... Hon jublar, vi köper aldrig godis och där bland alla lådor står vi och väljer vilka vi ska ha.

Sen är det som om något ramlar över mig, ett dåligt samvete kanske... Och jag hör återigen mig prata med henne, hon med de lyckligt glittrande ögonen för att vi ska köpa godis... Men min nya hälsosamma bok och allt godis under helgerna gör sig allt för påmind.

- Alltså, säger jag. Jag kom just på att vi har massor av godis hemma. Det är bara dumt att köpa detta då.
- Men mamma, hennes ögon slutar att glittra och hon tittar lite sorgligt på mig. Vi har ju redan plockat godis nu...
- Alltså... Jag vet inte vad jag ska säga. Alltså, vi har som sagt godis hemma och det är ok att ställa sin påse här om det är så att man just kommer på att man redan har godis hemma.

Labolina suckar men säger bara ok och så går vi för att betala maten hämta ut den hälsosamma kokboken. 

I kassan möts vi av flera som går med stora stora godispåsar, fyllda till max. Gäng med ungdomar strömmar in i butiken och fyller påsar de också. Vid godiset står damer och mumlar nått om att jaha, där rök det nyårslöftet med en gång och andra som mumlar oj så billigt samtidigt som de fyller sina påsar. 

Vi ändrar oss, jag ändrar mig, och går tillbaka till godiset och vi tar vår avställda påse. Ändrar ni er frågar någon ur personalen mig, och jag svarar att jo, det blev så. 
- Ja, bäst att passa på för imorgon lär allt vara slut, fortsätter hon och i handen har hon en stor påse hon själv köpt.

Vår påse kostar noll kronor så vi betalar istället till lådan där du kan lägga en slant och är nöjda med det. Vi njuter när vi går ofrån butiken. Labolina för att vi faktiskt köpt godis och hennes ögon glittrar sådär som bara hennes ögon kan glittra och jag... Ja jag njuter av att se hennes glädje!

Två fröknar

Gofika hos Tvåfröknar en fredageftermiddag tidigare i höst. 

Så mysigt och så gott, ja vilket ställe - två fröknar som ligger vid rotviksbro. Vill åka dit igen, igen och igen. Så tack bästa Hans och Kerstin för att ni tog mig till denna pärla och tack för en fin eftermiddag med sol, kaffe och massa socker.

Saker i vardagen som gör det extra fint - att vara.


Mörkret, det är så täckande nu. Försöker väcka Labolina till en ny dag med nya utmaningar. Hon drar täcket runt sig och mumlar nått om att jag ska gå och ta på mig och kanske hämta henne sen. Vi gör så ibland, ibland när ögonen är så tunga att de bara vill fortsätta vara stängda. Då tassar jag upp och gör mig klar innan jag väcker henne. 

Idag var det trögt... Hon var bestämd och höll inte alls med mig om att det var en ny dag. Dag? Det är ju natten ute fortfnarande (fortfarande) mamma. Kom och lägg dig här hos mig. Hon pekar blundandes på den lediga kudden där bredvid henne och tycker att vi ska stanna hemma idag. Bara du och jag mamma, jag vill vara hemma. Med dig. 

Men det går inte, nej inte idag heller. Så efter det där jobbiga, då man faktiskt måste gå upp, fast man helst bara vill ligga kvar i sängen och sedan ha en hemma dag, ja efter det där är vi på gång. Och i bilen pratar vi om när jag ska hämta henne på förskolan senare idag och vi bestämmer att vi ska hitta på något riktigt mysigt. 

Jag lovar torsdagsmys idag så torsdagsmys blev det. I bilen på väg för att hämta hem min tjej planerade jag något jag trodde vi båda skulle uppskatta. Ja, efter jobb och förskola tog vi in ved, jag bar in utifrån och Labolina staplade under kaminen. Så tände vi brasa och la skinnfällar framför, gjorde kvällsfika med gröt och kardemummakaffe och hade mys. Jag skar upp en sharonfrukt som är en av våra favoriter. Vi njöt och sa flera gånger att nu, nu har vi det bra.

Och sen, ja när vi satt där på fällen och något lager kläder hade fått åka av för att våra kinder blivit varma och de bara tårna fick spreta fritt, ja då kom pappan hem och när man inte tror att det kan bli så mycket mysigare... Jo, då blir det så! Torsdag när det är som allra bäst - familjetid och små saker i vardagen som gör det extra fint -  att vara.




En dag för bullen


Smarriga Sticky Buns och några vanliga kanelisar la sig gott där nere i kistan och gav en känsla av mättnad, lycka och glädje - bullens dag jo jag tackar!

Har du ätit bulle idag? Jag och Labolina plockade fram bunkar, mått och slevar och läste recept för att göra de absolut godaste bullarna. 
- Kan du hämta min plånbok, bad Labolina.
- Plånbok? Vad ska du med den till?!?
- Asså, jag musse (måste) läsa lite recept mamma!

Ja så där stod vi med plånbok och mjöl runt hela oss och blandade allt vad vi förmådde. 

Sedan glömde vi, trots allt receptläsande att ta kanel på de första bullarna men vad gjorde det? De blev goda, de också. 

Vi ringde till morfar som bjöds in på dagens bak och han tog med mormor så där satt vi alla samlade och tyckte att det var bra med en bulldag och hembakat.

Höstpremiär!

Riktigt bra tjejer med härliga röster kommer och besöker ry grannsamhälle Hamburgsund.

 En trevlig vardagsgrej är detta: brödernas haak, dit mer eller mindre kända ateister kommer em vanlig vardag och spelar för en mindre publik. Vill man kan man som du ser äta mat innan, eller så kommer man endast och lyssnar. Vilket du än väljer brukar det vara hejdundrans trevligt!



Nära

Njuter av att ha detta så nära. Nära hemma, nära på min arbetsplats, ja nära... jag tänker självklart på havet. 

Minns när jag besökte frihetsgudinnan fascinerades över en skolklass som även de var där. En skolklass som aldrig tidigare sett vare sig havet eller fiskmåsar. En självklarhet för någon, en upplevelse för livet för en annan.

Havet ja, det stora härliga blå som kan vara så vackert att det knyter sig någonstans inombords, men som även kan vara så skrämmande att det går kalla kårar längs ryggen. 

Havet, skönt att det finns så nära!





Finast Fransar


Dagens franskund med såhär fina fransar efter en fransförlängning hos mig.

Roligt jobb jag har, att hjälpa fina människor att bli än finare. Hör av dig till mig för att boka in en tid du också. Tänk, vakna såhär varje morgon...

Oväder


Mörkt och blött ute men varmt och mysigt inne. Vi startade vår morgon innan sex och tände ljus och tog fram de mjukaste filtarna och bäddade ner oss i sofforna.

Vi har busväder. Regnet tycks komma på tvären och åskknallarna avlöser varandra. Hösten gör sig påmind och försöker ta sin plats... Engligt prognoserna verkar det vara såhär ett tag framöver med sol, regn, sol, regn och däremellan åska och kraftig vind.

Sista dagen på jobbet innan barnen kommer, massor att göra, massor av roligt att se fram emot. Vad gör massa regn ute när solen skiner inombords?

Bärbussen

 Efter en spännande dag på jobbet, som bl.a. innehöll en förmiddag som var bland det bästa du kan tänka, ja då åkte jag hem till Fjällbacka och shoppade loss på Bärbussen.

 

Ja buss å buss, det var faktiskt en lastbil full med diverse godsaker. Kön var lång långt innan lastbilen kommit och jag frågade en dam om hon trodde att man kunde betala med kort. Eftersom hon inte vågade svara på detta blev det en superduper snabb springtur upp till bankomaten och strax efter att jag kom tillbaka anlände lastbilen.


Varje fredag t.o.m. september - tror jag - lastbilen kommer till oss... Jag? Ja jag föll för grupptrycket och köpte massa blåbär och en hel del kantareller.


Och sen, efter lite mer jobb fast denna gång ögonfransförlängning så flyttade jag och Labolina in till mina föräldrar där vi åt godaste plockmaten och njöt av att bli ompysslade.

Gräsänka

Även om sommar ännu inte är slut kan jag glädjas åt mörkret som kommer och för med sig nån form av härligt mysig stämning.

Ensamna hemma jag och Labolina, och efter ett tufft boxpass på hälsan sover den minsta och jag låter soffans mjuka kuddar omsluta mig. 

Plöjer avsnitt av serien Greys Anatomy och fäller en tår. Borde sova...


Back on track

Augusti och September är underbara månader, de också. Så låt oss hoppas att båten kan ta oss ut till dessa underbara klippor i alla fall ett par gånger till.

Så var det igång, igen. Nytt läsår, nya kollegor, nya uppdrag och utmaningar. Och känslan i magen känns nästan oväntat bra. Ett alldeles underbart sommarlov lägger jag bakom mig som innehöll allt det där jag önskar skall höra ett sommarlov till. 

Tiden har funnits där och tillsammanstid har varit en självklar del, inget mer än en tur till Astrid Lindgrens värld var inplanerat och så fick det faktiskt bli. Spontana utflykter i ett väder man absolut inte kan klaga på.

Ja det har varit så fint att det känns helt ok att vara tillbaka på jobbet igen. Jo även om de flesta av oss vill vara lediga ofta och mycket är det helt ok. 


Stilla morgon



Det är så stilla, så otroligt stilla. Värmen som infinner sig redan tidigt på morgonen är hettande men ändå välkommen. Jag öppnar upp dörren till den lilla stuga vi sovit i inatt. Lite öm i kroppen efter att ha försökt sova bredvid en Labolina som verkligen brett ut sig och mest legat i mitten i sängen. De andra sover fortfarande och det är alldeles vindstilla och havet rör sig knappt.


I den lummiga trädgården hänger badkläderna ifrån igår på tork och grillen  på bergshällen påminner om en fantastisk middag och kväll. Vi har det fint här, hos Johans familj och deras land och denna sommaren... Ja den är svår att sätta ord på så magisk som just den här är. 



Tillsammanstid, ja då går det inte att ha det annat än bra.




På plats



Efter morgonen gymnastik på badholmen och lite funderande över om vi skulle komma hit eller inte är vi på plats. På Johans land med en hoppande glad Labolina som kollar in miljön och hummar och skrattandes ber oss komma och titta på diverse olika saker.


Och den ursöta hunden Fia, som passas över dagen, blev snabbt en ny kompis.


Semester


Väskor som knappt hinner innanför dörren hemma innan de ska ut igen tar plats ute på öarna.

Semester, just den här sortens oplanerade lugna men ändå händelserika är det absolut bästa jag vet. De fyller hela min själ och gör mig lätt rusig av lyckoendorfiner. Jag måste titta i kalendern för att påminna mig om dag och tid.

Dagar som dessa ska jag plocka fram ur min minnesbank när kölden biter i mig och mörkret tränger sig på. 
Dagar då solens strålar aldrig tycks sluta värma, när bohusklipporna är varma långt in på kvällen och havet glittrar en så fantastisk blå färg.



Det blir inte alltid som man tänkt


Den finaste lilla Labolina man kan tänka sig.

Ibland blir det ju inte riktigt som man tänkt sig. Som idag, när solen skiner och himlen är blå, vindarna ljumna och naturen som vackrast... Ja då sitter vi inne. 

Inne och läser böcker, ser på tv och sover. Labolina vaknade glödhet tidigt, tidigt i morse och feberfrossade som aldrig förr. Jag har feber, sa hon de lien röst och vi kramades samtidigt som vi pratade om hur konstigt det kan vara det där med feber. Att kroppen fryser fast den är så varm... 



Sveriges nationaldag


Inget, absolut inget planerat och det känns ju bara så välbehövligt och på sin plats precis just nu. Tid att vara tillsammans.

Svensk sommar? Regnet strilar ner och på lilla bordet ute bildas pölar som blir större och större och till sist rinner över kanten. Inomhus är ljusen tända och fredagsmyset lite extra mysigt nu när alla i familjen är lediga för att det blivit ännu en röd dag, bara sådär. Röda dagar ja, något jag lätt skulle kunna ha lite där och då helt utan problem!

Någon, säkert mamma, har varit där ute hos oss och satt ett gäng blommor. Igår stod de bara där och vem förutom mammor gör sånt fint? Det gjorde mig i alla fall lite extra varm i hjärtat, så tack fina du som ställt de där.

Sista för den här säsongen

Igår em tog vi bilen till fjällen, ja det blev ju snudd på kväll efter allt vad jobb, packning och handla heter. Kom upp ganska sent och stugan var kall men ändå kändes det otroligt mysigt. Mysigt att vara här igen även om det troligen är sista gången den här säsongen.

Och idag, idag gick jag upp extra tidigt och bakade bröd. Sedan när det gräddades gick jag och la mig igen hos de sovvarma i min familj. När solens strålar lyste in var det dags att vakna och brödet (som jag somnat ifrån) var färdigt och lite till. Funkade ändå att äta, trots hård yta.

Fjället lyste och en bättre dag att avsluta säsongen på kunde vi inte önska.

Sista åket, tung lössnö men skoj! 


Mycket snö kvar även om vårfloden skvalar.

Inte så mycket folk i baken.




Fika på fjället, såå gott.

Att variera sig


En kväll med soffmys - mitt i veckan.

Jag gillar att variera och tänka nytt. Som med våfflor till exempel... Jag tänker mig våfflaan som en langos och har den som bas. Gör den mer matig i form av crabfish blandad med salladslök, räkor, ost, löjrom, ägg och créme fraiche. Sen - tar jag sylten i form av kokta jordgubbar och grädden till efterrätt. 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0