Att inte klara av att stå emot...


0.90kr/kg för lösgodis på Konsum... Galet inte sant?!?

Vi är väl fler som efter jul och nyår känner att socker är det sista vi behöver? Som liksom tröttnat på allt vad godis heter, ja om nu det är möjligt...

Idag åkte jag och Labolina till Konsum för att hämta ut en ny inspirerande kokbok med hälsosamma recept och tips på en "bättre" livsstil. Labolina stannar till vid godiset.
- Kom, säger jag. Vi ska inget ha där.
- Men, jag ska bara titta lite tänkte jag. Hon brukar säga så...tänkte jag.
- Ingen ide, vi ska inget ha, säger jag bestämt och tar det sista vi ska ha innan jag också går till godiset för att hämta min dotter som tycks ha fastnat. 

Det hänger stora lappar på godislådorna, 0.90kr/kg Max 3kg per kund... Läser på lapparna flera gånger men tror inte att jag läser rätt... Alltså, så billigt kan det väl ändå inte vara? Hör mig själv säga till Labolina att ok, vi väl kan ta lite godis då... Hon jublar, vi köper aldrig godis och där bland alla lådor står vi och väljer vilka vi ska ha.

Sen är det som om något ramlar över mig, ett dåligt samvete kanske... Och jag hör återigen mig prata med henne, hon med de lyckligt glittrande ögonen för att vi ska köpa godis... Men min nya hälsosamma bok och allt godis under helgerna gör sig allt för påmind.

- Alltså, säger jag. Jag kom just på att vi har massor av godis hemma. Det är bara dumt att köpa detta då.
- Men mamma, hennes ögon slutar att glittra och hon tittar lite sorgligt på mig. Vi har ju redan plockat godis nu...
- Alltså... Jag vet inte vad jag ska säga. Alltså, vi har som sagt godis hemma och det är ok att ställa sin påse här om det är så att man just kommer på att man redan har godis hemma.

Labolina suckar men säger bara ok och så går vi för att betala maten hämta ut den hälsosamma kokboken. 

I kassan möts vi av flera som går med stora stora godispåsar, fyllda till max. Gäng med ungdomar strömmar in i butiken och fyller påsar de också. Vid godiset står damer och mumlar nått om att jaha, där rök det nyårslöftet med en gång och andra som mumlar oj så billigt samtidigt som de fyller sina påsar. 

Vi ändrar oss, jag ändrar mig, och går tillbaka till godiset och vi tar vår avställda påse. Ändrar ni er frågar någon ur personalen mig, och jag svarar att jo, det blev så. 
- Ja, bäst att passa på för imorgon lär allt vara slut, fortsätter hon och i handen har hon en stor påse hon själv köpt.

Vår påse kostar noll kronor så vi betalar istället till lådan där du kan lägga en slant och är nöjda med det. Vi njuter när vi går ofrån butiken. Labolina för att vi faktiskt köpt godis och hennes ögon glittrar sådär som bara hennes ögon kan glittra och jag... Ja jag njuter av att se hennes glädje!
Vardagsliv | |
Upp