Å Andra Sidan

- Släpp ut mig! 

Du ropar ut genom dörren men inget händer, dörren är och förblir låst. Du tar av du på huvudet och lägger örat mot det kalla trät, hoppas höra någon eller något, men allt är tyst. I panik hamrar du mot dörren och hoppas att någon skall höra dig. Du kan inte bli fast här - inte nu! Meddelandet ifrån Jonte var det du behövde, det var därför du kommit hit. 

Du drar fram en stol vid skrivbordet och sätter dig ner. från snöbgloben hörs plötsligt den stilla lilla barnmelodi som spelats tidigare och flingorna börjar sakta fara runt den lilla hjorten däri. Utan att egentligen fundera över varför och hur den kunnat sätta igång av sig själv minns du brevet du fick i början av hösten.

Brevet var ifrån Jonte som efter alla år hörde av sig till dig. Han hade i brevet berättat om sin obotliga sjukdom och en av hans sista önskningar på sin lista var att få säga att han förlät dig för allt som en gång varit. Han önskade också att du kunde ta hans sons sons lista med dig. För Jonte var detta det absolut minsta du kunde göra. I vanliga fall hade du anställda som hjälpte dig med den här typen av uppdrag men med Jonte och för Jonte var det annorlunda, väldigt annorlunda. Ni hade en historia som gick långt tillbaka och tillsammans hade ni varit med om otroligt mycket. Att Jonte tagit dig för en mobbare var något ni kunde skratta åt tillsammans efter ett par år men då det begav sig hade ni som sagt båda mått väldigt dåligt av situationen. 

Samtidigt som du reser dig upp från stolen surrar en dataskärm igång på en byrå. En skärmsläckare som inte försvinner när du trycker på tangenterna påminner dig om vilken dag det är - 23, det är natten innan julafton. 23:e before its too late...

Bitarna börjar falla på plats, men varför någon tycks vara efter dig har du svårt att förstå. Kommer du få reda på det innan du måste ta dig härifrån? Du ser plötsligt något rött som glimmrar till, en nyckel! Snabbt testar du om den passar i låset, vilket den gör och dörren glider upp.