Saker i vardagen som gör det extra fint - att vara.
Mörkret, det är så täckande nu. Försöker väcka Labolina till en ny dag med nya utmaningar. Hon drar täcket runt sig och mumlar nått om att jag ska gå och ta på mig och kanske hämta henne sen. Vi gör så ibland, ibland när ögonen är så tunga att de bara vill fortsätta vara stängda. Då tassar jag upp och gör mig klar innan jag väcker henne.
Idag var det trögt... Hon var bestämd och höll inte alls med mig om att det var en ny dag. Dag? Det är ju natten ute fortfnarande (fortfarande) mamma. Kom och lägg dig här hos mig. Hon pekar blundandes på den lediga kudden där bredvid henne och tycker att vi ska stanna hemma idag. Bara du och jag mamma, jag vill vara hemma. Med dig.
Men det går inte, nej inte idag heller. Så efter det där jobbiga, då man faktiskt måste gå upp, fast man helst bara vill ligga kvar i sängen och sedan ha en hemma dag, ja efter det där är vi på gång. Och i bilen pratar vi om när jag ska hämta henne på förskolan senare idag och vi bestämmer att vi ska hitta på något riktigt mysigt.
Jag lovar torsdagsmys idag så torsdagsmys blev det. I bilen på väg för att hämta hem min tjej planerade jag något jag trodde vi båda skulle uppskatta. Ja, efter jobb och förskola tog vi in ved, jag bar in utifrån och Labolina staplade under kaminen. Så tände vi brasa och la skinnfällar framför, gjorde kvällsfika med gröt och kardemummakaffe och hade mys. Jag skar upp en sharonfrukt som är en av våra favoriter. Vi njöt och sa flera gånger att nu, nu har vi det bra.
Och sen, ja när vi satt där på fällen och något lager kläder hade fått åka av för att våra kinder blivit varma och de bara tårna fick spreta fritt, ja då kom pappan hem och när man inte tror att det kan bli så mycket mysigare... Jo, då blir det så! Torsdag när det är som allra bäst - familjetid och små saker i vardagen som gör det extra fint - att vara.
