Bara för att vi kan

 
Händer och fötter, små mjuka bebisar som förhoppningsvis har ett långt spännande liv att vänta...
 

Handen är så lätt när den först vidrör mig. Som en lätt smekning som knappt nuddar och jag befinner mig någonstans mellan att sova och vakna. Sedan är den sökande och när jag vrider mitt ansikte mot handen får jag den största puss du kan tänka och ett leende följt av en varm kram.

- God morgon, säger Labolina och hennes små fötter lägger sig mot mina ben. God morgon mamma, Klockan är 07:18 ser jag och hennes hud luktar så gott. Jag borrar in min näsa mot henne, tänker att det är så underbart att ha sovmorgon. Frågar om hon vill gå upp? Äta frukost? Men hon vill ligga kvar och det är precis det vi gör.

Där i den nya sängen med flufffluff täcken i de mjukaste påslakan och ett mörker så mörkt utanför fönstren sluter vi våra ögonen igen - bara för att vi kan det just idag.

 
Vardagsliv | |
Upp