Nellie 14 veckor


2 oktober 2011, andra dagen hemma med Nellie... tänk att tiden kan gå så fort. Har svårt att greppa det!

Vår alldeles underbara fina Nellie är 14 veckor, hela 3 månader. Tänk att jag under tiden blivit äldre jag också och säkert har jag utvecklats och stärkts som person på mitt sätt. Att bli mamma är inte alla gånger att "bara" men helt fantastiskt underbart! Nellie skrattar med ljud nu och upptäcker saker hela tiden. Stadig blick och nacken blir mer och mer stadig så att jag snart tror att hon kan sitta själv med mycket stöd runt omkring sig.

I förra veckan upptäckte hon sina ben som hon så fort hon fick tillfälle låg och klappade på. Den här veckan tycks hon ha upptäck fötterna. Hon ligger och tittar på de där två sakerna som sitter längst ut på benen men har ännu inte kunnat ta tag i dem med händerna. Hon pratar som bara den och tar i ända ifrån tårna när hon sätter igång. Tänk om man kunnat ana vad det är hon säger...

Sömnen... ja den är väl inte vad man alltid kan önska. Hon vaknar fortfarande en gång om natten, inget krångel utan äter lite och somnar sedan om, men ändå... det är tröttsamt att i längden vara vaken och bara för att hon lätt somnar om är det inte säkert att jag gör det. Sedan somnar hon så sent! Mellan 22-00 varje natt, men det är väl bara "att ta". Har försökt med att gå upp tidigare på morgonen, inte låta henne sova så länge på dagen osv men det fungerar inte. Nellie sover när hon är trött och vill vara vaken när hon är pigg - oavsett vad klockan är. Vet att jag tänkte då hon satte igång att prata att; ja detta är ju trevligt, men inte klockan natten!!

Wow, sa både jag och T då vi satt en leksak i hennes små händer och hon lyckades hålla den. Wow, tänkte säkert Nellie för hon låg där och tittade och lekte i ren fascination. Ha, tänk att man (jag o T) blir helt till oss för alla små framsteg vår lilla tjej gör. Helt magiskt, tycker vi att det är men egentligen bara helt i sin ordning. Vi tillåter oss i alla fall att beundra och glädjas oavsett...

En annan sak jag funderar över är det där med hennes naglar... så små och växer så det knakar. På BB sa de att man inet skall klippa barns naglar för att de blir så vassa, men på BVC hjälpte Lisa mig med att just klippa. Så jag har både rivit och klippt men tycker att de små naglarna är och blir vassa oavsett och Nellie river sig. Att fila går ju knappast... naglarna är så mjuka att de bara viker sig då jag försöker.

Nu väntar jag på att hon snart kan rulla runt och själv greppa saker...
Livet som mamma | |
Upp