Överväldigande!


Alldeles, alldeles underbart!

Vaknar upp med Nellie tätt intill mig och känner riktigt hennes värme stråla emot mig. Alldeles stilla ligger hon där och det enda som rör sig är den lilla kroppen som höjs och sänks i andetagen. Små andetag som fyller det annars tysta rummet.

Inser att vi ligger precis lika hon och jag, fast spegelvända. Båda på sidan med benen lätt böjda och händerna under kinden, mor och dotter. Ligger och tittar på det lilla mirakel jag varit med och skapat och som jag i framtiden kommer att få vara med och utveckla. Jag slås av en överväldigande känsla som är svår att beskriva i ord och det är nästan så att det stockar sig i halsen på mig när hennes lilla hand sakta trevar efter mig.

Hennes lilla hand söker min arm för att känna att jag är kvar hos henne och när hon hittar mig låter hon handen ligga alldeles stilla. Jag upplever just då, just där, det där ögonblicket då jag bara vill ligga och titta och titta på mitt barn och ta in varje liten del av henne i mitt minne, i min själ och i mitt liv.

Att bli och vara mamma är det absolut bästa som hänt mig och jag kommer aldrig lämna dig...
Livet som mamma | |
Upp