Allt tar sin tid
Nog för att det tog sin tid, år till och med, men nu sitter den där - klockan som så länge har stått lutad mot väggen. Har ännu inte vant mig vid att den numera hänger på den motsatta väggen.
Lång arbetsdag idag 06:30-19:00 så det är med en mör kropp jag landat här hemma och med ett än mer grumligt huvud. T var också helt slut och satt bara i ett helt tyst hem nu när jag äntligen kom innanför dörren.
Trots att det är lite småtrist att det blir mörkt så snabbt om kvällarna numera kan jag tycka att det är en aningens mysigt också. Levande ljus, alla vackra färger som naturen fylls med, varma kläder och alla mysfiltar...
För varje år som går, då jag bli äldre och äldre uppskattar jag den här årstiden mer och mer.