Utmaning

För ett tag sedan blev jag utmanad av Emma att skriva några rader om mitt liv, så här kommer det:

För 5 år sedan... Jag var 19 år och var klar med gymnasiet i Uddevalla där jag bodde på veckorna. Planen var att jag skulle åka till Miami för att arbeta som Au pair i ett år. Jag kom även in på lärarhögskolan i Borås och en dag tog jag och mamma bilen för att titta på en lägenhet, som det sedan visade sig att jag skulle bo i i 3½ år.

Av olika anledningar blev det aldrig något USA för mig, alla papper och allt var fixat och klart, men jag valde att börja plugga direkt. Ett beslut som jag idag både är glad över att jag gjorde, men ändå inte. Att börja plugga direkt efter gymnasiet hade fördelen, för mig, att jag hade studietekniken aktuell, men visst hade det varit roligt att resa runt och se lite mer av världen då också. Idag intalar jag mig att jag är långt ifrån för gammal för att fortfarande resa, men visst blir det lite krångligare med jobb och familj...

Jag levde verkligen livet i Borås och studentlivet var för mig många gånger tufft, men ack så roligt. Kanske bland de bättre tiderna i mitt liv? Jag flyttade in i ett helt nybyggt studenthus på Östermalm och lärde känna vänner, hoppas jag, för livet. Vi kalasade i massor, fikade, pluggade, och jag var alltid yngst och minst!  Mitt råd till er: ta vara på er studietid, en tid man sällan kan göra om! Jag var verkligen nöjd med mitt yrkesval och det är jag än idag!

Man hade sagt till mig att Borås var en sååå tråkig stad, där bara regnade det och tjejerna, som var hysterisk många var sååå jobbiga. Var hade alla fått detta ifrån? Jag upplever Borås som underbar stad att vara i. Ingen stad jag vill bo i för evigt, men under en tid i livet var det toppen, för mig!

För 10 år sedan... Jag var då 15 år och livet lekte. Gick på högstadiet och där träffade T för första gången. Ja, där ser ni hur länge sedan det var jag mötte mannen i mitt liv, man kan ju hoppas. Minns att jag fick ett fantastiskt halsband av honom... hm, undra vart det har tagit vägen...

Detta var en tid som var ganska jämn för mig. Tror inte att jag någon direkt jobbig tonåring... Tävlingssimmade fortfarande och tränade som bara den, då på Tumlaren i Väjjern. Åkte även mycket skidor på helgerna vintertid, då det inte var simtävlingar och på somrarna seglade jag. Ungefär som nu, fast idag simmar jag inte längre.

Jag var en ganska snäll tjej, de som kände sig lite utanför/udda kom ofta till mig och jag minns att jag blev tillfrågad om att vara kamratstödjare, något jag tackade nej till. Vet inte jag ville vara snäll... Jag var halvduktig i skolan var nöjd med det.

För 15 år sedan...  var jag 10 år. En deppig period i mitt liv då jag hade mycket tankar om livet och vad det var värt. Åt dåligt, tränade mycket och kände mig dålig som person. Visst var jag på den här tiden riktigt duktig i skolan och svenska, att få skriva, var bland det bästa jag visste. Men när man är i ett sådant här skede i livet spelar det ingen roll hur mycket andra säger åt dig att du duger... du måste tycka det själv! Men visst kan man få hjälp av sina nära och kära genom att de finns där! och det gjorde ni för mig.

Socialt var det bra, jag hade många vänner och vi var ett tjejgäng i Fjällbacka som ofta träffades på vår "tjejmiddagar". Under den här tiden började det bli spännande med killar, och killarna tyckte att det var spännande med oss...

På somrarna seglade jag optimist och under vintrarna åktes det mycket skidor. Då hade jag ännu inte testat telemark utan åkte bara slalom.

När jag nu sitter här 2008, 25 år gammal, är det härligt att kunna känna att jag faktiskt är nöjd! Jag är nöjd över mig själv och mitt liv, med alla de upp och nedgångar det varit har jag alltid kommit ur det, starkare.  Jag har en underbar familj, jag och T känns starkare ihop än någonsin! Jag har ett underbart hem, ett yrke som jag är otroligt glad och stolt över och vänner som alltid ställer upp och finns där. Vad mer kan jag önska?

Nu skickar jag över utmaningen till alla er som känner er utmanade, men framför allt till Sofia!!
Allmänt | |
#1 - - Sofia:

Vad roligt det var att läsa om ditt liv hitills Johanna! Speciellt om Borås! Jag håller med dig, perioden i Borås var fantastiskt rolig med nya vänner, speciellt dig!, fester, fika och våra lostkvällar :) Det glömmer man inte i första taget.

Antar utmaningen..måste bara fundera lite på vad jag ska ta med :) Kram!

#2 - - Emma:

ÅÅå shit Johanna, kommer du ihåg på mellanstadiet. Du, jag, Tobbe och Totte. Hihi. Oj vad vi drog runt på cyklarna. Hahah! Hade nästan glömt.
Det var roligt att läsa om dig. Känner ju igen en del, men din tid i Borås visste jag inte mkt om.
Trevlig helg!
Kram

Upp