Sitter hemma i min lilla lägenhet med ett helt snötäckt Lerum utanför fönstret.
Sitter hemma i min lilla lägenhet med ett helt snötäckt Lerum utanför fönstret. Idag var det en enormt lång dag på jobbet och att det var massa snö ute gjorde inte saken bättre. Barnen i skolan blev som vilda och när jag låste skolan klockan 19.30 var det med en suck och en tanke om oj, oj, oj vilken dag! Kände mig helt slut.
Samtalen gick ändå bra och jag känner att jag blir säkrare och säkrare för varje gång. Säkrare i min roll som pedagog och kanske även som människa på något sätt. När jag läste till lärare i Borås sas det till mig att det troligen skulle ta upp till en fem - sex år att forma sin egen roll inom sitt yrke. Detta kan nog stämma ganska bra, vilket jag tycker är härligt. Härligt att känna att man ständigt utveckas, men samtidigt att få känna att man kan något och att man gör det riktigt bra.
Nu sitter jag i soffan och skall se på Anna Phil, som jag missade förra måndagen. Ev skall jag leta upp något att äta i mitt tomma kyskåp, eller i min nästan tomma frys.
I natt drömde jag om min kompis Jossan, som är i Thailand. Kände att jag saknade henne! Så mycket som hänt sedan hon åkte och jag längtar efter att få lyft luren och prata med henne. Hoppas du och compani har det fab.
Så, nu började Anna, seeya!