Å Andra Sidan - Vädret där ute avspeglade hennes humör

Vädret där ute avspeglade hennes humör

Hon flyttade tyngden från huvudet från den ena handen till den andra samtidigt som regnet smattrade mot rutan. Hon lyssnade på en dov åskknall som hördes längre bort mot horisonten. Vädret där ute avspeglade hennes humör och hon drog den grå stickade koftan tätare omkring sig. Kurade ihop sig till en boll där hon satt uppflugen i soffan.

Tiden segade sig sakta men säkert fram, och hon visste inte om det var bra eller inte. Visste inte om hon ville att tiden skulle gå. Ibland kändes det som om allt gärna hade fått stanna och den stunden de alla befann sig i skulle bestå, men ibland önskade hon att tiden kunde spolas fram. Att det som hände snabbt kunde vara över.

Hon släppte huvudet med handen och tittade ut över rummet. Så tomt det var… Samtidigt som hon undrade vad hennes vänner gjorde blixtrade det till utanför och plötsligt badade rummet i ett stilla mörker. Alla lampor släcktes och hon drog filten runt sig.

Så ensam hon kände sig…