Ett samtal igår måste ha utlöst nattens mardröm
Vaknade med ett ryck och insåg att jag hade grymt bråttom till jobbet. På stapplande ben reste jag mig och kände mig, trots värmen från sängen, stlefrusen ända in i märgen. Tanken på vad jag just vaknat upp i från var så otäck att jag ville blunda.
Ett samtal igår måste ha utlöst nattens mardröm och innerst inne är jag fortfarande livrädd. Kan det vara så illa? Försökte få tag i mamma eller pappa förut, utan resultat. Var är n?!?